Helgen den 23-24 mars var det dags för SIPF’s vårkonferens. I år var konferensen belägen på Bosön med temat mindfulness och self-compassion. Det blev en helg som bjöd på fängslande presentationer, praktiska övningar, inspiration, nätverkande och intressanta diskussioner.
Text: Emma Nilsson
Redan i receptionen, där alla förväntansfulla deltagarna samlats, fanns en härlig stämning med ett högljutt sorl. Kaffet var nybryggt, mackorna uppradade och Arne Edvar
dsson och Anna Laurell Nash från styrelsen stod och välkomnade alla vid incheckningen. När klockan slog 14 var det dags för samtliga att inta föreläsningssalen “Olympia”. Ulrika Billme, SIPF’s ordförande, hälsade alla välkomna med orden: ”Jag hoppas att konferensen leder till kunskapspåfyllning och nätverkande”.
De första två föreläsarna, Philipp Röthlin (PhD på Swiss Federal Institute of Sport Magglingen) och Camilla Sköld (certifierad lärarutbildare i Mindfulness Based Stress Reduction (MBSR), utbildare i Mindfulness self-compassion och kursansvarig för Mindfulnessbaserad stresshantering på Karolinska Institutet), kompletterade varandra väl genom att ge deltagarna en fördjupad introduktion till vad self-compassion innebär och varför det är viktigt.
Philipp gav även deltagarna en inblick i hur self-compassion verkar vara extra viktigt för personer med maladaptivt perfektionistiska* drag och Camilla betonade vikten av hur man praktiserar och lär ut self-compassion och lät sedan deltagarna testa en övning i just detta.
I pausen innan nästa presentation pratades det om helgens förväntningar. Några studenter från Halmstad hoppades på att få lära sig mer om hur mindfulness kan hjälpa dem i deras egna idrottande och hur de kan jobba med det rent praktiskt. Några före detta studenter berättade att de såg fram emot att träffa nya människor och skapa nya kontakter. Andra berättade att de såg fram emot att få veta mer om self-compassion och att få inspiration till sitt tillämpade arbete med idrottare.
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Efter pausen var det Pake Halls (utbildad lärare i MBSR) tur att berätta om sina erfarenheter av metta meditation som är ett buddhistiskt perspektiv på meditation. Tillsammans med Pake fick vi deltagare praktisera dels på hur man genom meditation kan återvända till nuet med självmedkänsla och dels prova på metta meditation där vi fick försöka ta fram en kärleksfull känsla i kroppen.
När Pakes presentation var klar var det så mycket kärleksfulla känslor i rummet att de nästan gick att ta på. Trots att det till synes verkade omöjligt att höja stämningen ytterligare gjorde den det när Lotta Schelin intog föreläsningssalen. Lotta, med hjälp av Göran Kenttä som samtalsledare, berättade om tiden efter att hon tagit beslutat att sluta spela fotboll 2014, om VM 2011, och hur viktigt det har varit för henne att alltid spela i nuet och att ta de chanserna hon fått. (En mer ingående artikel om intervjun med Lotta finns senare i detta nummer.)
Efter en middag med många intressanta diskussioner, skratt och en god natts sömn
var det dags för konferensens andra dag. Först ut på söndagsmorgonen var Dr. Ken Goss (klinisk psykolog) från Coventry Eating Disorders, Storbritannien, som verkligen kickstartade söndagsmorgonen med många skratt under sin presentation. Ken pratade om Compassion Focused Therapy (CFT) och hur viktigt det är att aktivera vårt trygghetssystem så fort som möjligt efter att vårt hotsystem aktiverats. Vidare pratade han om hur vi nuförtiden har svårt att avaktivera hotsystemet på grund av oro och att det kan öka riskerna för depression och psykisk ohälsa.
Andreas Ivarsson (forskare på högskolan i Halmstad) och Mark Andersen (PhD, adjungerad högskolan i Halmstad samt handleder idrottspsykologer) skildrade tillsammans fördelar och potentiella nackdelar med att använda sig av mindfulness. Andreas betonade vikten av att vara mindful som rådgivare i sina samtal då det ökar chanserna för bra relationer. Mark, som fanns med via Skype från Tasmanien, förklarade att det även kan finnas nackdelar med mindfulness, till exempel som när det används som ett flyktbeteende.
Då Torbjörn Josefsson (doktor i psykologi på högskolan i Halmstad) fått förhinder var istället John Jouper nästa föreläsare. John (lektor i psykologi på Örebro universitet) gav sitt perspektiv på hur self-compassion är en viktig del av mental tuffhet och tävlingsplaner. Han förklarade bland annat att idrottare kan träna på att berömma sig själva när de identifierat att tankarna vandrat iväg istället för att bli självkritiska.
Konferensens sista föreläsare var ingen mindre än Thomas von Scheele (tidigare världsmästare och erfaren förbundskapten i bordtennis) som med hjälp av Arne Edvardsson berättade om sina personliga erfarenheter av meditation. Thomas berättade om de fördomar han hade om meditation tidigare, men även hur meditation blev en vändning för honom efter en svår utbrändhet. Han betonade att meditationen ökat hans självinsikt och kreativitet. Han önskade även att mer information om meditation och dess positiva effekter skulle nå ut till idrottare.
Under nätverkscaféet diskuterades det vad deltagarna lärt sig och vad de tagit med sig från årets konferens. Den röda tråden i diskussionerna var: nya kontakter, inspiration, en bekräftelse på att man jobbar på “rätt sätt” och att man fått ”mer kött på benen”. Förväntningarna på konferensen verkade vara uppfyllda.
I den avslutande paneldiskussionen, ledd av Göran Kenttä, medverkade de tidigare föreläsarna Philipp Röthlin och Ken Goss, samt Håkan Carlsson, förbundskapten Svenska Orienteringslandslaget, Karin Hägglund, forskningsassistent Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och redaktör för FLOW, och Sanna Nordin-Bates, docent GIH. De var alla överens: de ser potentialen i self-compassion för ett hälsosamt och hållbart idrottande och de ser även fram emot mer forskning inom idrotten. Panelen avslutades med intellektuella frågor från publiken och sedan var det dags för Ulrika Billme att avsluta årets konferens. Ulrika tackade alla som kommit, alla föreläsare och alla som hjälpt till att göra konferensen möjlig.
Jag lämnade konferensen kunnigare och mer inspirerad att implementera self-compassion i mitt arbete och i min vardag. Jag känner mig tacksam för det styrelsen, föreläsarna och alla deltagare bidrog med till årets konferens.
*Maladaptiv perfektionist är en person som strävar efter en hög standard i kombination med oro för misstag och för att bli bedömd av andra.
[/ihc-hide-content]
