Klinisk problematik i relation till prestation är något komplext och dynamiskt som vi behöver veta mer om. Vi behöver också öka kunskapen om psykisk ohälsa inom elitidrottsvärlden, och om de stödsystem som finns att tillgå.
Karin Moesch berättade om arbetet på elitidrottsavdelningen på riksidrottsförbundet. Det idrottspsykologiska uppdraget innebär att stötta landslagen hos de förbund som är anslutna till RF med tillämpat arbete, utbildning, forskning och utveckling.
Text: Ulrika Billme, ett referat från den Nordiska idrottsvetenskapliga konferensen vid Högskolan i Halmstad “Idrott i spänningsfältet mellan hälsa och ohälsa” 2017 .
I dagsläget är tre personer anställda för att arbeta med detta, på tillsammans 150 %, och förutom dem finns också fler rådgivare runt om i landet som har olika uppdrag. Alla idrottspsykologiska rådgivare har en akademisk utbildning i idrottspsykologi och en basutbildning i KBT.
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Tillämpad idrottspsykologi handlar om två saker:
- Prestationsförbättring
-att optimera idrottarens beteende för optimal prestation, exempelvis att kunna hantera press och nervositet. - Säkra/optimera idrottarens välmående
-vi vet att idrottare lider av ohälsa i ungefär samma grad som icke-idrottare. Vi vet också att vissa idrottsspecifika faktorer ökar risken för psykisk ohälsa, t.ex. skador, dippar i prestationen, överträning eller att avsluta sin idrottskarriär.
Däremot, menar Karin, är det inte lika självklart att i tillämpat arbete så tydligt dela upp dem i två delar. Vad relaterar till prestationsförbättringsdelen och vad relaterar mer till hälsodelen? Karin presenterar det som ett kontinuum som går från psykoterapi till rådgivning till mental färdighetsträning. Prestation inte bara kopplat till mental färdighetsträning utan kan kopplas till alla delar i kontinuumet. En styrka i RF’s sätt att arbeta är just att det finns möjlighet att få stöttning längs hela kontinuumet, från prestationsoptimering till psykisk ohälsa. Interventioner görs på gruppnivå, och man arbetar också med individuell rådgivning och terapi. Man genomför också utbildningsinsatser för att höja kunskap och öka medvetenhet. Rådgivarnas kompetens i KBT gör att man har möjlighet att hantera kliniska frågor under handledning. KBT med beteendefokus används även som approach i de prestationshöjande insatserna.
Karin berättade också om de två mottagningar för elitsport och hälsa som finns i Sverige (Stockholm och Malmö) som erbjuder stöd till elitidrottare med fokus på psykisk hälsa. Bedömning och behandling görs i multidisciplinära team. De anställda har idrottsspecifik kompetens vilket bidrar till en lägre tröskel för att söka hjälp. Syftet är att med tidiga insatser förebygga ohälsa. en möjlighet att stötta idrottare med klinisk problematik utan lång väntetid, och med professionell hjälp som har kunskap från elitidrottskontexten.
[/ihc-hide-content]
