Deltagande i elitidrott är förenat med höga nivåer av fysiologiska såväl som psykologiska utmaningar. En av de frekvent förekommande psykologiska utmaningen för idrottaren är att hantera potentiella stressorer.(1) Ett misslyckande med att hantera till dessa stressorer kan leda till höga nivåer av stress responser. Dessa responser kan, i sin tur, ha negativ inverkan på idrottarens subjektiva hälsa.(2) Mer specifikt kan höga nivåer av stress öka risken för depressiva symtom,(3) skador, (4,5) samt försämrad prestationsförmåga.(6)
Text: Andreas Ivarsson
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
För att minska risken för psykisk ohälsa samt optimera chansen för en bra prestation är det viktigt för en idrottare att ha effektiva strategier för att hantera potentiellt stressfyllda situationer. En av de strategier som har visat sig vara effektivt för att hantera denna typ av situationer, och därmed generera minskade nivåer av stress och stress responser, är Self-Compassion(7). Self-Compassion består av tre huvudkomponenter: (a) Self-Kindness, (b) Common Humanity, och (c) Mindfulness(8). Att ha ett förhållningssätt som baseras på Self-Compassion hjälper en idrottare acceptera alla aspekter som är relaterat till en specifik situation utan att värdera om dessa aspekter är positiva eller negativa.
Inom idrotten har ett antal interventionsstudier som baseras på Self-Compassion och/eller Mindfulness genomförts. Innehållet i dessa interventioner har, bland annat, varit: (a) genomgång av koncepten Self-Compassion och Mindfulness, (b) självreflektion både genom samtal samt skrift, samt (c) centrerings/avslappningsövningar. (4, 5, 7, 10) Resultaten från dessa studier har bland annat visat att interventionsgrupperna, i jämförelse med kontrollgrupperna, rapporterade lägre nivåer av självkritik samt ältande.(7) Vidare har studier visat att mindfulness baserade interventioner har haft positiv inverkan på ett objektivt utfallsmått som idrottsprestation.(6) Self-Compassion och Mindfulness baserade interventioner kan därför med fördel användas för att både optimera chanserna för en bra idrottsprestation samt minska risken för psykisk ohälsa hos elit idrottare. Vidare har forskning visat att om personer i omgivningen också tillämpar en icke-dömande approach ökar chansen för minskad upplevelse av stress även för den person som befinner sig i denna miljö, t.ex. en idrottare.(11) Idrottsledare kan därför, med fördel, också träna sig i att inta ett förhållningssätt som grundar sig på Self-Compassion och Mindfulness (för exempel på mindfulnessträning inriktad mot idrottsledare se, exempelvis, Longshore & Sachs, 2015).(12)
[/ihc-hide-content]
Referenser
[1] Nicholls, A. R., & Polman, R. C. J. (2007). Coping in sport: A systematic review. Journal of Sport Science, 25, 11-31.
[2] Rice, S. M., Purcell, R., De Silva, S., Mawren, D., McGorry, P. D., & Parker, A. G. (2016). The mental health of elite athletes: A narrative systematic review. Sports Medicine, 46, 1333-1353.
[3] Nixdorf, I., Frank, R., & Beckmann, J. (2015). An explorative study on major stressors and its connection to depression and chronic stress among German elite athletes. Advances in Physical Education, 5, 255-262.
[4] Ivarsson, A., & Andersen, M. B. (2017). The researcher in loving care: Inter-relatedness behind a mindfulness and sport injury prevention study. In: S. Zizzi & M. B. Andersen (Eds,). Being Mindful in Sport and Exercise Psychology (pp. 215-229). Morgantown, WV: Fitness Information Technology.
[5] Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial factors and sport injuries: Meta-analyses for prediction and prevention. Sports Medicine, 47, 353-365.
[6] Noetel, M., Ciarrochi, J., Zanden, B. V., & Lonsdale, C. (2017). Mindfulness and acceptance approaches to sporting performance enhancement: a systematic review. International Review of Sport and Exercise Psychology. Advance online publication.
[7] Mosewich, A. D., Crocker, P. R. E., Kowalski, K. C., & DeLongis, A. (2013). Applying self-compassion in sport: An intervention with women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 35, 514-524.
[8] För en övergripande presentation av dessa komponenter se, exempelvis; Neff, K.D. (2009). Self-compassion. In M.R. Leary & R.H. Hoyle (Eds.), Handbook of individual differences in social behavior (pp. 561–573). New York: Guilford Press.
[9] Ferguson, L. J., Kowalski, K. C., Mack, D. E., & Sabiston, C. M. (2014). Exploring self-compassion and eudaimonic well-being in young women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 36, 203-216.
[10] Baltzell, A., & Akhtar, V.L.V. (2014). Mindfulness mediation training for sport (MMTS) intervention: impact of MMTS with division I female athletes. The Journal of Happiness & Well-Being, 2, 160-173.
[11] Andersen, M. B., & Ivarsson, A. (2016). A methodology of loving kindness: How interpersonal neurobiology, compassion, and transference can inform researcher-participant encounters and storytelling. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 8, 1-20.
[12] Longshore, K., & Sachs, M. (2015). Mindfulness training for coaches: A mixed-method exploratory study. Journal of Clinical Sport Psychology, 9, 116-137.
