Mottagningen för Elitidrott och Hälsa är en unik mottagning som vänder sig till elitidrottare som varit landslagsaktiva under de senaste två åren. Även ledare på landslagsnivå är välkomna till oss. Det finns en mottagning i Stockholm och en i Malmö.
Mottagningen i Stockholm bedrivs genom ett samarbete mellan Stockholms läns landsting/Beroendecentrum och Riksidrottsförbundet och har funnits sedan år 2015. Psykisk ohälsa är vanligt hos elitidrottare precis som inom normalpopulationen och något vi bör prata mer om. I Sverige ses att 54 % i populationen i åldern 16-29 år rapporterar ångestrelaterade problem (Folkhälsomyndigheten, 2021). Enligt en färsk studie (Åkesdotter et al., 2020) såg man inom populationen elitidrottare en livstidsprevalens vad gäller psykisk ohälsa på 51,7 %. Medelålder vid debut av psykisk ohälsa var i studiens population vid 19 år, en ålder där många elitidrottare går från junior till seniornivå och flera avslutar idrottsgymnasierna. Det tycks finnas skäl till att arbeta mer med förebyggande insatser vad gäller psykisk ohälsa runt denna sårbara ålder.
TEXT: Leg Psykolog Sara Hammer
Vad händer när du kommer till mottagningen?
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Efter att vi har tagit emot din egenanmälan där du får beskriva vad du behöver hjälp med, via 1177, ringer vi upp dig och du bokas sedan till ett första besök på mottagningen. Du får då träffa både en läkare och en idrottspsykolog för en första kartläggning och bedömning. Alla elitidrottare är unika och vi ser alltid till den enskildes behov. Allt psykologiskt arbete grundar sig på en så kallad beteendeanalys och vi sätter upp mål för behandlingen. Idrottare jag har träffat brukar vid avslut av terapin säga att de alltid känt sig välkomna till mottagningen, att de har blivit bemötta med värme och empati samt god kompetens. Jag märker också att många är oerhört motiverade och följsamma i behandlingen vilket ofta resulterar i fina behandlingsresultat, med t.ex. minskade ångest- och depressionssymptom men också en ökad upplevd idrottslig prestation.
Jag måste säga att jag är stolt över vårt arbete i teamet, vi kan erbjuda snabba tider och har goda förutsättningar att erbjuda högkvalitativ behandling. Behöver vi exponera för något idrottaren tycker är skrämmande, t.ex. att våga springa ett visst lopp kan vi åka ut till träningsanläggningen och stötta på plats. Många vi träffar kämpar med ångest, det kan vara panikångestattacker och då behöver vi exponera för ångestsymptomen och även närma oss platser som idrottaren kanske börjat undvika. Det kan vara en social ångest som hindrar idrottaren att ta plats socialt i laget eller kanske på plan. Vi jobbar mycket beteendeinriktat och hjälper också idrottaren att hitta mer hjälpsamma sätt att hantera jobbiga och hindrande tankar.
Det finns en hel del idrottare som söker stöd för utmattning och stress, många gånger kopplat till överträning, men det kan också handla om att idrottaren pressat sig själv inom livets alla områden. Vi hjälper då bland annat till med att hitta en balans mellan krav och resurser och arbetar mot att få in mer återhämtningsbeteenden i vardagen. Många elitidrottare som jag träffar är högpresterande inom många livsområden och har styrts av mantrat ”ju mer jag tränar desto bättre”, vilket ofta inte är förenligt med sanningen. Jag skulle önska att man från tidig ålder började prata mer om vikten av fysisk och mental återhämtning till unga idrottare samt ger verktyg till detta. Återhämtningsstrategier bör också lyftas ännu mer på landslagsnivå och förstärkas precis som prestationsbeteenden. Om du ligger på soffan och ska vila men är inne i en massa orostankar får du inte den återhämtning du behöver på grund av att stressystemet i kroppen går igång även av våra tankar. Många saknar verktyg till att mentalt komma ner i varv.
Jag har också märkt att många elitidrottare är mycket självkritiska och enbart tycker att man duger när man presterar på topp, vilket blir oerhört sårbart, inte minst under skadeperioder. Här kan vi psykologer sätta in regelbunden träning i metoden Self-compassion för att ge idrottaren färdigheten i att ta hand om svåra känslor och genuint också kunna välja att se på sig själv utifrån medkänsla och med mer snälla ögon. Compassion handlar om att öva på att känna medkänsla med sig själv och andra. Det krävs dock mycket träning och jag brukar prata om ”ett mentalt träningsprogram”, vilket är lika viktigt att följa som övrig träning.
[/ihc-hide-content]
Kämpar du med ångest, depression, självtvivel, trauman, ätstörning, en skadeperiod eller något annat som får dig att må psykiskt dåligt – sök hjälp. Du är varmt välkommen till oss.
/Sara Hammer,
Leg psykolog, idrottspsykolog
Mottagningen för Elitidrott och Hälsa
Riksidrottsförbundet
Referenser:
Folkhälsomyndigheten. (2021). Ängslan, oro eller ångest. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/angslan-oro-eller-angest/
Åkesdotter, C., Kenttä, G., Eloranta, S., & Franck, J. (2020). The prevalence of mental health problems in elite athletes. Journal of Science and Medicine in Sport, 23, 329–335.
