Manliga och kvinnliga elitidrottare från både individuella- och lagidrotter kom till Bosön för att föreläsa på SIPF’s vårkonferens i mars. Den gemensamma faktorn för alla idrottare var att “livet hade kommit emellan” någon gång under deras elitsatsning.
Skribent: Erica Hellberg, idrottspsykologisk rådgivare
Förälder och elitidrottare
De två framgångsrika kanotisterna Sofia Paldanius och Kalle Sundqvist inledde årets konferens med att diskutera deras upplevelse av att bli förälder under sina respektive elitidrottskarriärer. Att bli förälder är en stor händelse i livet – men hur fungerar det att bli förälder under en elitsatsning? Både Paldanius och Sundqvist anser att föräldraskapet gav flera positiva effekter, Paldanius talade bland annat om “mamma-effekten” (en positiv skjuts i idrottskarriären). Hon födde sitt barn den första juni och var tillbaka och tävlade i september, då hon överlägset vann tävlingen.
Citat: ”man kan inte hänga läpp efter en dålig träning när man kommer hem till barnen”
Sundqvist menar också att han blev mer fokuserad och hade mer struktur i sin träning efter att han blev pappa. Som förklaring till att man inte längre kan gräva ner sig i sina sämre prestationer sa han “man kan inte hänga läpp efter en dålig träning när man kommer hem till barnen”. Både Paldanius och Sundqvist hade förmånen att kunna ta med sina barn på träningsläger, men det var inte lika självklart på mästerskap – eftersom de kunde försvåra möjligheten att fokusera tillräckligt på tävlingsmomentet.
Samtidigt fanns det en tydlig skillnad mellan de två kanotisternas upplevelse av att bli förälder i samband med elitkarriären. För Paldanius innebar hennes graviditet att hon förlorade sitt SOK-stöd. “Ska du ha barn, skaffa dig ett jobb” fick hon höra när hon gick ut med familjens väntade tillökning. Den överlägsna vinsten tre månader efter förlossningen gjorde dock att hon fick tillbaka sitt stöd. Att förlora stödet var aldrig någonting Sundqvist behövde oroa sig över. Det Paldanius också saknade från idrottsverksamheten under och efter graviditeten var stöttning och tips på träningsupplägg. Hon jämförde det med att få en idrottsskada där man får full uppbackning av alla möjliga professioner.
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Förutsedda och oförutsedda händelser i elitkarriären
Idrottspsykologiska rådgivaren och forskaren Johan Ekengren höll under konferensen en workshop som lyfte faktumet att idrottare stöter på både förutsedda och oförutsedda händelser under en karriär. En positiv förutsedd händelse skulle exempelvis kunna vara att man ska medverka i ett mästerskap, medan en negativ förutsedd händelse är att man får en idrottsskada tätt inpå mästerskapet. Skador kan delvis räknas som förutsedda, då de med stor sannolikt uppstår någon gång under karriären. En positiv oförutsedd händelse kan vara att man blir uttagen till ett lag eftersom en annan spelare blivit sjuk, och en negativ oförutsedd händelse kan i motsats vara att man känner sig säker på att få speltid men blir petad.
Livet kommer alltid föra med sig händelser och situationer som påverkar en idrottare. Viktigt är att se till hela individen och försöka hjälpa denne att utveckla resurser och verktyg för att hantera dessa händelser. Alla idrottskarriärer kommer en dag att ta slut, förutsett eller oförutsett. Då är det bra att ha någonting att luta sig tillbaka mot, så som studier eller ett annat yrke och framförallt ett välmående.
Våra “stories”
Andrew Sparkes lyfte under konferensen de konsekvenser som Lance Armstrong och hans dopingerkännande hade på bland annat tävlingscyklisten ”David”. Armstrong växte fram som en hjälte för David men efter dopingskandalen sågs han istället som en dålig person.
Den framgångssaga och “story” som David inspirerats av genom sin stora idol har helt ändrats. En Armstrong-affisch som tidigare gav honom motivation – även under de sämsta dagarna – har nu fått en ny betydelse. Trots detta kan inte David ta ner affischen som än idag, två år efter erkännandet fortfarande hänger kvar. Hela problematiken beskrivs av honom som ett svek inom en nära relation, hjärtekrossande. Frågan är om Armstrong verkligen är syndabocken eller kan han kanske vara ett offer för den systematiska dopingen? Kan media, fans och olika organisationer rent av ha påverkat dopingskandalen? Sparkes sätter fingret på vad våra stories betyder för oss.
Fokus på organisationsnivå
Christoffer Wagstaff belyste vikten av att jobba på organisationsnivå för att verkligen kunna förbättra olika situationer och välmående för idrottare. Idag är det mycket fokus på individ- och lagnivå, men Wagstaff anser att framtida forskning och tillämpning bör fokusera mer på hur idrottsmiljön kan förbättras. Han tryckte bland annat på det faktum att en managers anställning i en engelsk fotbollsklubb i genomsnitt varar i 1,23 år. Det kan innebära stora förändringar samt stress och oro för spelarna. Vidare har studier visat att spelare upplever ökad stress och ångest kopplat till media. Wagstaff diskuterade bland annat att det hade varit fördelaktigt om det fanns resurser som fokuserade på att förbereda idrottare samt anhöriga på hur media fungerar. Vilka ”outcomes” de kan förvänta sig, samt önskvärda sätt att hantera dessa situationer på.
Maskrosbarn inom idrotten
F.d. fotbollsproffset och nuvarande assisterande tränaren för ÖIS, Fredrik Björk och Erica Hellberg från SIPF’s studentgrupp höll en föreläsning om – Maskrosbarn inom idrotten.
Citat: “Om jag bara vinner nästa match, då kanske pappa blir nykter”
Det blev en emotionell och gripande föreläsning när Björk berättade om hur han balanserat sin elitkarriär med en pappa som missbrukat alkohol och tabletter. Han delade med sig av olika tankar som dök upp inför fotbollsmatcherna, bland annat: ’Om jag bara vinner nästa match, då kanske pappa blir nykter’ Dessa tankar innebar att varje vinst ändå slutade i en känsla av misslyckande, då hans pappa aldrig blev nykter. Det finns närmare 500 000 maskrosbarn i Sverige idag, många av dem befinner sig i våra idrottsorganisationer. Tillsammans diskuterade Björk och Hellberg om vilka stödfunktioner de önskar se i barn- och ungdomsidrotten och inom elitidrottsverksamheten, för de barn och vuxna som kämpar med missbruk inom familjen.
”Trots att hon är döv” – har hon gjort succé i hörande basketlandslaget
Kent Lindahl diskuterade dubbla karriärer och att man kan se goda resultat bland idrottare som har klarat av att hantera en dubbel karriär. Lindahl har under många år jobbat tillsammans med basketstjärnan Cissi Ferm. Ferm berättade om sin erfarenhet som elitidrottare i kombination med studier och jobb, vara elitidrottande trebarnsmamma samt om att vara döv i ett hörande landslag. Något som fascinerade åhörarna var Ferms förmåga att kämpa och hitta vägar att besegra de motgångar som hennes handikapp fört med sig. Exempelvis när domaren blåser i visselpipan och hon inte hör signalen, reagerar hon istället på hur de andra spelarna agerar. Trots detta har hon blivit utsedd till “Mest värdefulla spelaren” i VM och blivit uttagen till All Star-laget.
Men hur hanterade hon sin dubbla karriär? Hon pluggade på vägen till och från bortamatcher, medan resterande lagkamrater pratade i bussen, för hon hörde ändå inte vad någon sade. Hennes stora driv och glädje till idrotten var det inga tvivel om, imponerande 26 säsonger hann hon med innan hon bestämde sig för ett karriäravslut.
Ekonomiska utmaningar
Redan som 15-åring gjorde Danijela Rundqvist debut i ishockeylandslaget. Innan sitt karriäravslut hann hon med 3 OS och 7 VM samt att spela för klubblag i Sverige, Kanada, Ryssland och Schweiz. Under sin karriär tränade hon två till tre pass per dag samt tvingades jobba 75 procent för att kunna försörja sig, vilket medförde svårigheter för återhämtning. Dessutom var det en utmaning att hitta arbetsgivare som kunde acceptera 100 resdagar per år och träning på kontorstid.
Citat: “Tjejer som tränar som proffs, ska få vara proffs”
Idag jobbar Rundqvist i Djurgården tillsammans med ett ledarteam på 12 personer för att skapa mer jämställdhet för nästa generations damhockeyspelare. Hon anser att deras idrottspsykolog är en av de viktigaste ledarna i teamet. Rundqvist uttryckte “Tjejer som tränar som proffs ska få vara proffs”. Hon menar att en manlig toppspelares lön hade räckt för att finansiera hela damlaget till att bli halvtidsproffs.
Sammanfattningsvis kan vi se att ingen elitidrottskarriär har uppnåtts utan utmaningar “när livet kommer emellan”. Holistiskt arbete är att föredra för att kunna hjälpa idrottarna på bästa sätt, samt att många olika idrottsorganisationer bör se över sina strukturer.
[/ihc-hide-content]
