Fil. dr. i psykologi, docent inom idrottsvetenskap, legitimerad psykoterapeut och koordinator för idrottspsykologi på Sveriges Olympiska kommitté (SOK) — Carolina Lundqvist är utan tvivel en starkt lysande stjärna på svensk idrottspsykologis himmel!
Den akademiska meritlistan må vara tung, men Carolina har också en egen idrottsbakgrund i judo. Idag är hennes forskningsintresse främst riktat mot psykologiska faktorer som underlättar för elitidrottare att prestera på hög nivå och samtidigt uppleva välbefinnande för långsiktigt hållbara idrottskarriärer. Intresseområdet är också starkt knutet till hennes arbete, som idrottspsykologisk rådgivare och koordinator för idrottspsykologi på SOK, där hon arbetat i ungefär sju år.
Skribent: Annie Söderberg
Det är en blöt dag i december när Carolina svarar i telefonen. Vi ska prata om förändringar som skett inom det idrottspsykologiska området, hur hennes arbete ser ut idag och hur hon ser på framtiden. Stora frågor. En del konkreta och andra spekulativa. Carolina manövrerar snyggt genom hela intervjun och är tydlig när det kommer till skillnaden mellan fakta och spekulation. Det märks att hon är hemma i ämnet på flera plan. Vi dyker utan pardon in på utvecklingsfrågan direkt. Utvecklas ”vi” eller vad händer? [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Utvecklingen har gått ganska snabbt inom det idrottspsykologiska området inte minst i Sverige och det gäller att hålla sig på tå, för att vara med och ligga i framkant, säger Carolina. Idrotten har blivit allt mer professionaliserad och det innebär att även idrottspsykologiska rådgivare bör professionaliseras allt mer. Vi måste bli- och hålla oss välutbildade, skaffa oss praktisk erfarenhet samt kunna verka i team. Teamen som Carolina pratar om är tillfälliga eller mer långsiktiga multidisciplinära sammanslutningar kring idrottarna och har blivit allt vanligare på senare tid. De kan bland annat bestå av nutritionister, fystränare, fysioterapeuter, läkare, coacher och idrottspsykologiska rådgivare som jobbar tillsammans för att hela tiden kunna möta idrottarens behov.
”Det är inte en hobby där det är lite coolt att vara med och hänga”
Utveckling och behov kommer att bli orden för dagen och Carolina pratar vidare om framtidens tuffa krav på yrket, vilken utbildning och erfarenhet som kommer att krävas. ”Det är inte en hobby där det är lite coolt att vara med och hänga”, säger hon. Vi måste alltid sätta idrottarens behov i främsta rummet och dessutom våga lämna över till en annan profession när behovet är större därifrån (t.ex nutritionist eller fysio). Vi ska hjälpa idrottaren vidare och verka i det dolda. Idrotten är komplexare idag och det gör även kraven på idrottspsykologiska rådgivare och andra stödpersoner större.
”Utveckling är långsiktigt”
Vi skruvar tillbaka klockan och Carolina berättar lite om hur hon ser på den utveckling som skett inom området. Det är viktigt att allt arbete ses över fortlöpande och utvecklas, eftersom ”utveckling är långsiktigt” säger Carolina. Hon fortsätter med att berätta att synen på idrottspsykologi traditionellt sett haft en snävare ram och kanske främst kretsat kring det som direkt relaterar till idrottandet och själva tävlingsmomentet. Idag arbetar man också mer med indirekta faktorer som kan påverka idrottaren på olika sätt, med helheten och livet kring idrotten. Idrottandet behöver vara hållbart över tid, vilket innebär att basförutsättningar, som mat, sömn och återhämtning måste finnas på plats, för en stabil grund. I det stora hela handlar det om att få ihop livet som elitidrottare, från det stora till det lilla, för att kunna ha fokus på ”rätt saker” när det gäller. Basförutsättningarna behöver vara på plats för att full ut kunna möjliggöra ett prestationsfokus. Vi kan inte slarva med helheten.
Hur ser arbetet på SOK ut i stora drag? Eftersom arbetet styrs utifrån det den aktive bedöms gynnas av för sin utveckling som tävlingsidrottare så kan arbeten se mycket olika ut. Vi har vissa riktade utbildningsinsatser mot aktiva inom Topp och Talang – exempelvis en Kick-off som alla som är nya i Topp och Talang deltar i – men mycket av arbetet sker via individuell idrottspsykologisk rådgivning. Mycket av jobbet sker på hemmaplan och i idrottarens träningsvardag i förberedande syfte, mellan mästerskapen. Många tänker kanske att OS är var fjärde år, men för resurspersonerna som jobbar på SOK är det tvåårs-cykler som gäller, eftersom vi jobbar med både vinter- och sommar-OS. Vi gör förberedelserna lång tid i förväg, så att det är så lite som möjligt att göra på själva OS, säger Carolina. Idrottarna ska vara redo att prestera när de är där och då ska de också kunna vara oberoende av oss i bästa fall, fortsätter hon. I början kan det vara täta träffar med en idrottare. När idrottaren sedan själv börjar lära sig och kan ta över ansvaret för jobbet mer på egen hand så blir det vanligtvis lite glesare mellan träffarna. I slutet så behöver de många gånger mest lite stöd med uppföljning, påminnelser och finfix. Idrottarna vet däremot att de alltid kan höra av sig om de behöver fråga, rådgöra eller nya behov uppstår. Vi följer också med idrottare på utvalda tillfällen i träningsvardag, läger och tävlingar.
Helst jobbar Carolina med olika behov som uppstår i ett så tidigt skede som möjligt – helst redan innan problem av olika slag uppstår – eftersom många saker då ofta är enklare att åtgärda. En återkommande fråga är till exempel elitidrottarnas sömn. Innan problem uppstår kan hon jobba med bland annat sömnskolor. Det innebär att man tittar på sömnhygienen, vad idrottaren gör innan hen ska sova, hur sömnen kan hanteras vid mästerskap, och mycket mer.
Hon återkommer till att idrottarens behov alltid styr arbetet. Det gäller att ställa rätt frågor och förstå olika generationer. Vad kommer De med för frågor? Stödet måste hela tiden anpassas, konstaterar hon.
På vilket sätt fungerar arbetet praktiskt med idrottarna, kan man se någon skillnad mellan de som är äldre och yngre?
Idrottare kommer in i SOK:s Topp- och Talang i olika skeden. En del är yngre, andra är äldre. En del stannar i programmet länge och andra kanske faller ur och kommer tillbaka. Beroende på var idrottaren befinner sig i sin karriär och vad den har för kunskap och erfarenheter kan arbetet se väldigt olika ut. För en yngre idrottare kan det handla om att titta på livet kring elitidrotten och att lära känna sig själv i olika situationer, berättar Carolina. En äldre idrottare som varit med ett tag och haft stöd av bra coacher under en längre tid kanske bara behöver stöd i små detaljer.
Tillsammans med Carolina på SOK hittar vi även kollegorna Henrik Gustafsson, prestationspsykologi och Olle Anfelt, coaching och OS-utvärdering. Vid olika tillfällen har de olika uppgifter. På vinter-OS i Pyeongchang var bland annat Lundqvist på plats, medan Gustafsson var verksam hemifrån.
Läs mer om Topp och Talang på SOKs hemsida: https://sok.se/idrottsstod—topp-och-talang/topp-och-talang.html
[/ihc-hide-content]
