HÄLSOTEAMET I UPPLANDS VÄSBY

Fysisk aktivitet kan bidra till att både förebygga och behandla psykisk ohälsa, genom att bland annat minska stressnivåer, stärka personers motståndskraft mot utveckling av psykisk sjukdom och även vara en del av behandlingen.

Så, visst får vi en hel del hälsoeffekter av vår träning, även om det inte alltid är drivkraften eller det vi tänker på i första hand inom idrotten. Idrotten kan dock bidra till att stärka psykisk hälsa genom att göra det vi kan, att få fler människor att röra på sig, oavsett om det handlar om elitidrott eller träning för att det är kul, känna gemenskap eller klara av ett motionslopp.

TEXT: Karin Hägglund

Psykisk ohälsa är ju ett område som debatteras mer och mer av tydliga skäl. I januari 2019 skrev Kerstin Evelius, då avgående nationell samordnare för insatser på området psykisk hälsa, en debattartikel i Svenska Dagbladet där hon konstaterade följande: ”Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står idag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron”.

Upplands Väsby psykiatriska mottagning har den största satsningen på fysisk aktivitet för patienter med psykisk ohälsa i Sverige med 32 aktivitetsgrupper varje vecka med 5 till 15 i varje grupp, plus att de har goda resultat. Det kan upplevas som att detta ligger långt ifrån idrottens och idrottspsykologins värld. Syftet med artikeln är dock att inspirera och uppmärksamma hur viktig grunden i idrottandet är; att röra på sig med andra och ha ledare som motiverar och stärker både individen och gruppen. Just detta kan bidra med så mycket positivt för människor, både fysiskt och psykiskt.

Varje kontakt på mottagningen i Upplands Väsby inleds med ett hälsosamtal som grundar sig på Motiverande samtal (MI). Det är en samtalsmetod, utvecklad av psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick, och bygger på Carl Rogers teori om samtalsledarens roll i samtalet. En roll där samtalsledaren strävar efter att förmedla, stärka och bekräfta en positiv bild av personen. Samtalet baseras även på samtalsledarens förmåga till att uttrycka empati, värme och att vara autentisk, vilket anses vara centralt för att samtalet ska leda till förändringar på sikt. Det görs genom respekt för individens självständighet med en önskan att förstå personens perspektiv och en tilltro till personens egen kraft till förändring.

En av de som arbetar på mottagningen är Vladimir Savecs, hälsopedagog utbildad på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Han berättar engagerat om verksamheten och vilka deras framgångsfaktorer är: [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

• Hälsosatsningen startades i samband med min anställning för två år sedan. Jag var då den första hälsopedagogen som blev anställd för att arbeta med levnadsvanor. Arbetet som hälsopedagog innefattar ett kontinuerligt beteendeförändringsarbete mot en hälsofrämjande livsstil. Verksamheten växte snabbt. Ett år senare fick vi anställa en till hälsopedagog, Cecilia. Vi två har ett övergripande ansvar för hälsosatsningen, håller i hälsosamtal, följer upp patienter, utför tester och leder aktivitetsgrupperna. Vi arbetar i ett så kallat Hälsoteam, där vi tillsammans med våra kollegor planerar utvecklingsarbetet och stöttar varandra. Alla som är med i Hälsoteamet leder också en eller flera aktivitetsgrupper som varierar från gymträning, cirkelträning, kostgrupp, tabata, mindfulness, medicinsk yoga, löpning och motionsgymnastik.

• Alla som har behov av hälsotest kan erbjudas det på mottagningen som sedan följs upp var tredje månad. Det ger en tydlig bild av hur en livsstilsförändring påverkar hela kroppen och bidrar till ökad motivation bland patienterna. Vi erbjuder följande tester:
  • • Enkäter för skattning av hälsostatus, aktivitetsvanor, depression, ångest
    • Mätningar av blodtryck och vilopuls både före och efter testern
    • Valfria kroppsmätningar (längd, vikt, BMI, midjemått, höftmått, bukhöjd)
    • Konditionstest (Ekblom-Bak cykeltest)
    • Styrketester (1RM tester för olika muskelgrupper)

• Det vi ser hos majoriteten av våra patienter är att alla, inledningsvis, har låg kondition, de har cirka 25–27 i testvärde (max VO2). Om vi jämför det med de riktlinjer som finns för hälsa där gränsen för ingen ökad risk för ohälsa ligger på 35 i testvärde, är det tydligt att konditionen är viktig att jobba med.

• Ibland får vi in före detta idrottare, och visst de behöver inte en introduktion i träning och inte heller lika mycket stöd i att bibehålla goda träningsvanor. Däremot behövs mer arbete kring att minska kraven på dem själva och deras prestation. Generellt sett, oavsett träningsbakgrund, upplever vi i hälsoteamet att det är lättare att arbeta terapeutiskt med patienter när de kommit igång med fysisk aktivitet. Många av våra klienter lider av social ångest, men vi erbjuder enbart träning i grupp. Dessa tillfällen blir då träning i mer än fysisk träning, då de över tid interagerar alltmer med varandra.

• Det är spännande att jobba här då våra siffror visar att samtliga får bättre kondition och blir starkare. De sover bättre och skattar lägre på ångest- och depressionsskalor, om inte en ny kris inträffar i individens liv. Dessa resultat har lett till att vi i Hälsoteamet ofta är ute och föreläser och att vi får en hel del studiebesök. Det vi i Hälsoteamet har reflekterat över och som vi tror är grunden för vår framgång för att arbeta med personer i ett förändringsarbete är att vi utgår från följande delar:
  • • • Friskhetstänk Helhetsperspektiv
      • Att man blir lyssnad på Att man inte blir dömd
      • Individanpassade och realistiska krav
      • Att man får delta i planering av egna insatser

KORT INFO

Upplands Väsby är en allmänpsykiatrisk mottagning med cirka 4 000 inskrivna patienter tillsammans med en psykos- mottagning som ligger i samma byggnad.

Hälsoteamet träffar ofta patienter med affektiva sjukdomar, ångest, personlighetsstörningar, ADHD, AST (autismspektrumtillstånd) och psykossjukdomar. Denna grupp lider ofta av stress- och utmattningsproblematik, tidigare missbruksproblematik, och isolering, bristande levnadsvanor, övervikt, hög grad av sårbarhet, ätstörningar, tidigare eller pågående trauma/kriser och det är vanligt att man blir långtidssjukskriven.

[/ihc-hide-content]