Emil Lindgren är professionell mountainbike-cyklist som tävlat för internationella storteam och svenska landslaget. Under karriären har han bland annat tagit VM-silver i sprint och EM-guld i stafett. Klasen med SM-medaljer är så stor att man knappt orkar hålla den på rak arm. Mitt i karriären fann ändå Emil att han stod och stampade, han var redo för någonting annat att tänka på än bara cykel – en investering i livet.
Skribent: Annie Söderberg
Investeringen i livet var att Emil och Anna bestämt att de ville skaffa barn. De fick sin första son, Sune. Ett par år senare anslöt också Ebbe till familjen. De många och långa resorna blev- och är fortfarande en utmaning. Ett stort ansvar har fått ligga på sambon Anna, någonting som de tillsammans jobbat mycket på. Emil förklarar att killarna är duktiga och förstår att pappa måste iväg på jobb, men att det ibland kan vara väldigt tufft för alla i familjen.
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Även om familjen växte ändrades inte den idrottsliga satsningen nämnvärt. Visst ökade antalet sjukdagar kanske något, men cykelpappan har ändå försökt att ha en avslappnad inställning till den biten. Familjen ger samtidigt så mycket energi att det väger upp.
Och visst har familjen gett energi. Emil beskriver att han numera upplever att han har lättare att koppla bort idrottandet – att han lever mer i nuet. Genom närvaron i nuet finner han även mer glädje i cyklingen. Det som har hänt är också en förändring i värderingar. Cykellopp är inte längre hela välden, det har skapats en distans som någonstans säger att de är ”en världslig sak”. Även om ett lopp kanske numera är just en världslig sak, är barnen en källa till inspiration och energi – ”de gör att man kan ta i mer och jobba ännu hårdare mot toppen av prispallen”, säger Emil.
Citat: ”Det är otroligt att vara förälder och ingen prispall i världen kan matcha den känslan”
Genom att cyklingen i vardagen inte är lika allvarsam som den kanske en gång varit, blir det större skillnad på att ha nummerlappen på styret eller inte. När nålarna fäster nummerlappen på tävlingströjan och buntbanden dras åt runt styret blir Emil mer taggad än någonsin. Kanske beror det på att han blivit bättre på att hantera ”Av” och ”På” sedan barnen gjorde entré i livet. När startskottet går blir han den fokuserade cyklisten och när han korsar mållinjen är han åter pappa-Emil.
Varje dag tillsammans med knattarna är en lärdom. ”De lever i nuet och gör det till fullo” säger Emil. Han hänger gärna med så gott det går, även om det inte alltid känns lika taggat att bli indragen i ett snöbollskrig efter en femtimmarsdag i sadeln. Han konstaterar samtidigt att det i vissa fall är just då han behöver det som mest. En snöboll som vid första kontakt hämtar honom direkt tillbaka till nuet.
På frågan om han skulle vilja dela med sig av några råd till andra personer som har barnlängtan mitt i karriären svarar han att det finns ett par viktiga saker att fundera på. Det första är att man tänkt igenom förhållanden man har runtomkring sig – stöttepelare är viktiga för att kunna få allt att gå ihop. Det andra är den ekonomiska hållbarheten. Utöver det är det bara att köra på! ”Det är otroligt att vara förälder och ingen prispall i världen kan matcha den känslan” avslutar han med.
Inforuta
Namn: Emil Lindgren
Ålder: 32
Team: Serneke Allebike
Familj: Sambon Anna och sönerna Sune och Ebbe
Bor: Säter
Yrke: Mountainbikeproffs
[/ihc-hide-content]
