Carolina Klüft – Om idrott, motivation och att ha glädje som framgångsfaktor

Det är svårt att tänka på idrottsglädje och stora framgångar utan att tänka på Carolina Klüft. OS guld, VM guld, EM guld, SM guld. Det viktigaste för ”Carro” har alltid varit att fokusera på glädjen och det har synts även på utsidan. Kanske har det gjort henne lite extra häftig just för att hon öppet vågat fokusera på sin egen inre röst. Att känna glädje över det hon gör är en framgångsfaktor som Carolina tagit med sig i livet utanför idrotten; som mamma, författare, programledare och i arbetet med att inspirera unga till mer rörelseglädje i generation PEP. Jag hade förmånen att få ställa några frågor.   

Skribent: Anna Laurell Nash

Hur började du idrotta och vad gjorde du?

Jag började idrotta organiserat när jag var ca 7 år och då var det fotboll som var min första idrott. Jag växte upp i en liten by och där fanns det inte så jättemånga olika alternativ så fotboll gällde för de allra flesta i början. Friidrott började jag med först när jag var ca 11 år gammal. Vi gjorde en skoltävling i friidrott och efter det ville min lillasyster börja och då vill jag följa med. Vi fick då träna i en by längre bort så det krävde att föräldrar skjutsade oss dit. 

Carolina Klüft

Hur kom det sig att du fortsatte med friidrotten? [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]

Jag tyckte det var roligast och framför allt hade jag mina bästa vänner på friidrotten. Den sociala gemenskapen var väldigt viktig för mig i tidiga tonåren. Jag kände mig trygg på friidrotten. Skolan hade varit lite tuff för mig under en period i sjätte klass och då blev friidrotten en frizon. 

Vad hade du för mål när du var ung?

Att ha roligt och bli så bra som möjligt. Visst hade jag drömmar om stora mästerskap men glädjen till idrotten var absolut viktigast för mig tidigt. Det följde sen mig genom hela min idrottskarriär. Jag förstod att fokus på glädjen gav mig de bästa förutsättningarna för att också utvecklas. 

När visste du att du kunde bli bäst i världen?

Det vet jag inte. Inget jag direkt reflekterade över. Jag fokuserade alltid på att göra mitt bästa sen visste jag att jag inte kan påverka mina konkurrenters insatser. Visste jag att jag hade gett 100 procent så var jag glad och nöjd, då kunde jag inte begära mer av mig själv. 

Var det en drivkraft för dig att bli bäst i världen?

Nej. Självklart fanns det drömmar om att få kliva högst på prispallen och jag älskade verkligen att tävla och prestera. Att vinna var en superhärlig bonus men mina primära drivkrafter fanns i glädjen, att göra mitt bästa och att lära mig nya saker hela tiden. 

Förändrades du när du började göra framgångar? 

Man förändras ju hela tiden som människa. Självklart påverkade alla olika erfarenheter mig som människa och jag tvingades tidigt ha en strategi för att hantera press och nervositet. Jag kan dock säga att jag alltid behöll fokus på mina viktigaste motivationsfaktorer och det är jag väldigt stolt över. 

Hur hanterade du yttre krav/motivation som till exempel media, fans och prispengar?

Jag analyserade alltid mina känslor och försökte gå till botten med varför jag kände vissa saker. Sen la jag upp en strategi på hur jag skulle tänka, agera och planera min uppladdning för att hantera utsatta situationer så mycket som möjligt. Jag pratade med en mentor, mina tränare, familj och vänner. Jag skrev väldigt mycket i perioder. Jag hittade mycket stöd i musik. Sen arbetade jag väldigt aktivt med min självkänsla. 

Förändrades din motivation till varför du idrottade under din karriär?

Nej det gjorde den inte. Tvärtom tror jag att jag stärktes i min övertygelse om att jag hade hittat rätt väg framåt för mig.

Vad låg bakom beslutet att sluta med mångkampen och satsa på längd och tresteg?

Jag tyckte inte längre sjukamp var lika roligt och var nyfiken på en helt ny utmaning. Jag kände mig nöjd och klar med min sjukampsresa. Jag vägrade låta jakten/förväntan på mer guld styra mig utan lyssnade väldigt mycket inåt och kände att jag ville vidare. 

Vad fick dig att sluta idrotta på elitnivå?

Samma känsla som bytet. Jag kände mig nöjd och klar och nyfiken på nästa spännande steg i mitt liv. 

Idrottar du idag? 

Bara som glad motionär. 

Har du lärt dig något från din idrottskarriär som du tar med dig i resten av livet när det gäller att vara framgångsrik?

Jag har lärt mig massor som jag använder mig av hela tiden. Jag har lärt mig att vara disciplinerad. Att det faktum att jag gör mitt bästa är det viktigaste. Att glädjen och lusten är viktiga framgångsfaktorer. Jag har lärt mig att våga satsa för oavsett vad resultatet blir så vinner jag alltid en ny lärdom som tar mig framåt. Jag har lärt mig att analysera mig själv. Att lägga upp en plan. Att vara flexibel och nyfiken. Jag har lärt mig att samarbeta, om ledarskap, om media och mycket mycket mer. Idrotten har varit en superbra skola för mig inom flera olika områden.

Är det viktigt att vara glad, tillfreds  och må bra för att vara framgångsrik?

Det har varit helt avgörande för mig. 

Går det att låtsas?

Nej det är väldigt svårt. Däremot har jag kunnat övertala och övertyga mig själv många gånger.

Om vi vänder på det, mår du bra av att vara framgångsrik? Är det framgång eller att lyckas som gör att du mår bra eller har du någon gång mått dåligt trots framgång?

Att vara framgångsrik är en bonus och sjukt kul men det definierar inte bilden av hur nöjd jag är med mig själv som människa. Att jag har gjort mitt bästa, vågar anstränga mig och satsa är det som gör mig tillfreds. Resultatet är som sagt mer av en bonus.

Hur viktiga är de sociala kontakterna och personerna runt omkring dig för att du ska kunna trivas och prestera?

Väldigt viktiga. Att tillhöra ett team och ta stöd av människor runt omkring har varit och är väldigt viktigt för mig. De finns som en trygghet runt mig och gör att jag vågar vara den jag är. 

Var det lätt att hitta en meningsfull vardag när du slutade idrotta på elitnivå?

Absolut. Jag har inte längre lika specifika mål men älskar fortfarande utmaningar. Jag tycker fortfarande om att göra mitt bästa och prestera men det varvar jag kanske ännu mer än någonsin med tid som inte innehåller prestation utan är mer fokuserad på relationer, natur och att njuta av andra saker. 

Har du några tips för att behålla motivationen under en lång idrottskarriär? 

Identifiera sina egna viktigaste motivationskällor och lyssna till dem. Motivation är ju en kombination av flera olika saker. Inre motivation, yttre motivation, målmedvetenhet och vetskapen om att man ständigt kan utvecklas.

Stort tack fantastiska Carolina Klüft!

[/ihc-hide-content]

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.