Hur jobbar ni med fotbollspsykologin i landslaget? Både på grupp- och individnivå.
Vi har två teman som vi har försökt att jobba med sedan 2016 då Janne tog över. Väldigt förenklat pratar vi om nästa aktion, alltså hur kan jag göra min nästa aktion så bra som möjligt oavsett vad som händer, tankar, känslor, resultat, publik, domare etc. Sedan pratar vi ännu mer idag om just teamet och laget, att göra lagkamrater bättre. Bakgrunden till detta är att i ett landslag kommer spelarna från kanske 23–25 olika lag, de kommer kanske in på en måndag och ska spela match tillsammans på fredag samma vecka, då har Janne och teamet tänkt att vi behöver vara väldigt effektiva i att få ihop detta till ett lag som presterar bra tillsammans. Detta tänker vi också är en konkurrensfördel gentemot andra nationer.
Text: Raheb Muftee
Första dagen när spelarna kommer in har Janne ett pass som han kallar för ledstjärnor, vilket handlar om värdegrundsfrågor som vi tycker är viktiga för landslaget. Det är oftast en föreläsning på ca 10–15 minuter som kan handla om att vara osjälvisk, hjälpa varandra, förbereda sig väl etc. Janne lägger en grund redan första dagen och han har också ett uttryck som han kallar “ut med klubbtänk och in med landslagstänk”. Dag två på samlingen brukar jag ha gruppträffar med spelarna, då brukar vi dela in dom i tre grupper så att de är ca 7–8 spelare per grupp och innehållet i träffarna kan variera. En del brukar kunna vara kort utbildning om fotbollspsykologi, lite från ACT, psykologisk flexibilitet eller någon forskningsartikel kopplat till teamwork som man lite förenklat lyfter med spelarna. Största delen i gruppträffarna är att göra spelarna delaktiga, att dom får vara med och tycka till, synka och diskutera hur man kan spela bra fotboll tillsammans.
Spelarna kommer ju från olika klubbar, på olika nivå och säkert med olika syn på det fotbollspsykologiska, hur får man ihop dom som ett team eller så att de “klickar” på dessa gruppdiskussioner?
Ja, det kan dom ju ha men den del av det är ju Jannes ingång och tydlighet i hur han vill att det ska vara, som gör att spelarna får en tydlig riktning så att vi går åt samma håll. [ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ] Men det brukar också kunna vara en del i gruppträffarna, där spelarna exempelvis får diskutera värderad riktning, hur vi vill uppfattas som lag, vad som ska känneteckna svenska landslaget, så en del frågor kopplat till ACT fast på lagnivå, men också vad vi behöver göra för att gå i den här riktningen. Säger spelarna att dom exempelvis vill uppfattas som ett lag som jobbar hårt eller vågar mycket, vilka beteenden behöver vi då göra under träning och match för att gå i den riktningen. Utifrån Jannes och Peters ram får spelarna ta fram delar av innehållet och hur vi ska nå dit.
Det spelarna tar fram i dessa gruppträffar brukar jag sedan sammanfatta väldigt enkelt i det vi kallar för “mental plan”, fast oftast handlar det om just beteenden, beteendeplan för matchen. Detta just för att få till en helhet och struktur kring ledstjärnor, gruppträffar och mental plan för matchen.
Om vi flyttar fokus från spelarna till ledargruppen. Hur jobbar ni som team?
Vi samlas ibland dagen innan spelarna kommer och även då och då har lite utbildning kring grupppsykologi och lyfter frågor, som hur vi ska lösa uppgifter tillsammans. Ofta när man är en del av ett ledarteam har man väldigt tydliga roller där alla vet vad man ska göra men det pratas inte alltid om hur det ska gå till. Vi lägger lite tid på just frågan kring hur vi ska samarbeta och hur vi ska lösa saker på bästa sätt. Rent praktiskt har vi möten varje kväll på en landslagssamling där vi kör varvet runt och alla i ledarteamet får möjlighet att komma med någon reflektion, berömma något som gjorts bra eller lyfta annat. Efter varje samling har Janne bestämt att vi ska göra en after action review som en utvärdering. Detta gör vi i grupp istället för att efter samling mejla våra tankar, det gör att vi kan diskutera och reflektera kring vad som gått bra och mindre bra. Förhoppningsvis kan vi genom det börja på en lite högre nivå på nästa samling. Möte innan varje samling, möte varje kväll under samlingen och en after action review efter varje samling är det vi gör.
På mästerskap har jag tagit fram en form av checklista för ledarna, frågorna kan exempelvis vara “har jag idag bidragit till positiva normer?” eller “har jag bidragit till ett bra samarbete?” Varje ledare har haft dessa på hotellrummet för att kunna kika på saker som har med gruppen, samarbetet och effektiviteten att göra.
Vilka är dom största utmaningarna du haft under din tid med landslaget?
En stor utmaning var ju exempelvis nu efter Nations League (där landslaget förlorade 3 av 4 matcher). Dagen efter sista matchen ska alla resa hem eller till klubbmiljöer, det blir abrupta slut som är en utmaning då man inte har så mycket tid med spelarna, och framför allt inte till uppföljning efteråt. Ledarteamet hörs ju med spelarna över telefon eller teams men det blir inte samma sak som att kunna sitta ner och prata, det blir svårt att få till ett lagmöte.
När det tar slut så fort och alla försvinner åt olika håll blir det kanske mer fokus på individernas behov och kanske stämma av med spelarna. Ofta har spelarna ganska direkt nytt fokus då de ska tillbaka till sina klubblag. Det handlar nog mest om att erbjuda ett stöd till spelarna. Sedan gäller det att hitta en balans vid nästa träff, hur mycket ska vi prata om senast, det är klart vi behöver lära oss från dom matcherna men samtidigt kommer spelarna in på måndag och ny match på torsdag. Hur mycket ska vi prata om det som var för tre månader sedan när det är ny match om tre dagar, det är en svår balans.
Efter match tre i Nations League har ni två förluster på fyra dagar. Känner man någon skillnad i gruppdynamiken? Och hur jobbar ni med den i det läget?
Det är just det där vi tycker har varit en styrka med detta landslag, att det ändå är förhållandevis god stämning i gruppen. Det är klart att det är ännu bättre när vi vinner men vi har aldrig varit med om att det blivit några konflikter eller att det klagats. Det har hela tiden funnits en tro på det som görs. Spelarna är medvetna om att sammanhållningen och samarbetet är viktiga delar för oss och är därför måna om att behålla det. Dessutom är det generellt viktigt att utvärdera processen, den egna prestationen, oavsett resultatet. Det är klart att resultatet är det absolut viktigaste, men för att må bättre och vinna mer över tid så är det viktigt att fokusera på processen och den egna utvecklingen.
Om du fick göra om din resa med landslaget, hade du gjort något annorlunda?
Svårt, jag tycker att spelarna väldigt direkt köpte det vi gjorde. Vi visade klipp på det här med nästa aktion och att man genom det gör varandra bättre, vilket gjorde att det inte sågs som något “flummigt”. Jag kände ändå att jag fick en bra start, det jag kanske hade gjort annorlunda som vi börjat kika lite mer på är tiden mellan samlingarna. Nu tillhör spelarna klubbarna och vi ska inte klampa in där men vi har märkt att det för spelarnas skull kanske är bra med någon oberoende part som kan stötta med idrottspsykologi. Som jag sa innan är det kanske tre månader mellan landslagssamlingarna och det är kanske där emellan spelarna behöver stöd. Så att vara ännu mer tillgänglig tiden mellan samlingar. Kanske att man skulle utveckla de frågeformulär vi har mellan samlingarna med ännu fler frågor av idrottspsykologisk karaktär för att få mer övergripande koll.
Sätter ni upp idrottspsykologiska mål för gruppen? Hur kommer ni fram till dessa mål?
Klassiska resultatmål brukar vi inte prata så mycket om, mer än att vi har ambitionen att vinna varje match. Fokus blir mer på vad vi själva ska göra, så det blir mer fokus på den egna prestationen och processen. Fotbollsmässigt följer vi (vår videoanalytiker) upp statistik kopplat till vad vi vill uppnå i matcherna. Idrottspsykologimässigt arbetar vi oftast med beteendemål som en variant av processmål. Det spelarna tar fram på gruppträffarna kring värderad riktning, alltså hur man vill bli uppfattad, och vilka beteenden vi ska göra för att gå i den riktningen blir ibland en målsättning in i match. Det kan handla om fotbollsmässiga aktioner (att vara mentalt närvarande och aktiv i kontringsmarkeringen), eller mer kring kommunikation (att prata med varandra i spelavbrott). Dagen efter match kan Janne ibland visa beteendemålen för match och sedan reflektera över vad som gick bra och vad vi kan göra bättre.
Dina bästa tips till andra fotbollspsykologiska rådgivare?
En av sakerna jag själv lärt mig under min resa är att överföra teori till praktik. När jag började efter Högskolan i Halmstad och hade föreläsningar i föreningar, stod man där och visade bilder på teorin man läst. Att försöka översätta det till vad det faktiskt betyder för spelare och ledare i praktiken, hur teorin kan hjälpa etc. Det handlar också om att bygga förtroende och kanske framför allt på allra högsta nivå vill spelarna verkligen känna att det ger något att prata med dig.
Den andra är “don’t be afraid just to be there”, det här med att tillbringa tid. Jag har haft uppdrag där man kommer in en gång i månaden en timme, men just att bara komma dit för att hänga, vara runt spelarna. Den tiden upplever jag är viktig för att spelarna sedan ska lyssna och göra insatser när man har exempelvis samtal. Vi bygger tillit och förtroende bara genom att umgås, så var inte rädd för att tillbringa tid!
[/ihc-hide-content]