Att prestera och samtidigt visa omtanke med sig själv är inte alltid lätt. Kan idrottare och tränare lära sig något från forskningen inom self-compassion?
Self-compassion, eller självmedkänsla som det ofta översätts till på svenska, är ett koncept som har börjat generera intresse inom idrotten. Kortfattat beskriver den amerikanska forskaren Kristin Neff som kontextualiserat begreppet på följande vis:
Self-compassion innebär att vi ger oss själva samma vänlighet och omtanke som vi ger till en bra vän.
Text: Karin Hägglund
Ett förtydligande: Det finns olika tankar gällande den svenska översättningen självmedkänsla. Täcker ordet verkligen in samma bredd som det engelska ordet self-compassion? Utan att värdera något som rätt eller fel, har SIPF valt att använda ordet self-compassion i samband med vårkonferensen 2019. Jag kommer även använda de engelska orden för att beskriva de tre delar som self-compassion vilar på. Enligt Neff (2003) består self-compassion av följande delar:
Self-kindness; att vara snäll och förstående gentemot sig själv istället för att vara fördömande och självkritisk.
Common humanity; förmågan att kunna se egna upplevelser och erfarenheter som en del av ett delat mänskligt tillstånd istället för att isolera sig.
Mindfulness; att ha ett balanserat och medvetet förhållningssätt till sina tankar. Att tillåta sig att ”vara” med smärtsamma känslor precis som de är, det vill säga att kunna notera tankar och känslor utan att värdera dem eller överidentifiera sig med dem.
[ihc-hide-content ihc_mb_type=”show” ihc_mb_who=”3,5,6,12,13,14,15,16″ ihc_mb_template=”1″ ]
Mindfulness är basen inom self-compassion och hjälper oss med de andra två delarna (Neff 2003); det icke-värderande förhållningssättet minskar självkritik gentemot egna upplevda brister eller svagheter och ökar förståelse för sig själv, vilket bidrar till förmåga att vara snäll mot sig själv. Vidare hjälper det balanserade perspektivet i mindfulness till att minska egocentrering vid negativa eller svåra upplevelser som skapar känslan av att vara isolerad och inte som alla andra. Istället kan känslan av samhörighet med andra människor infinna sig, när vi förstår att vi inte är ensamma om att uppleva svåra perioder eller tuffa utmaningar.
Så, kan både tränare och aktiva inom idrotten vinna på att träna upp denna förmåga? (för ja, det är en kompetens vi kan utveckla genom träning). Idrottens värld är ju som bekant en värld där prestation är i fokus, att ha höga mål är vanligt och att visa sårbarhet ses ofta som en svaghet. Det finns idag relativt lite forskning på self-compassion inom idrotten. Det finns dock hittills inga studier som visar på negativa effekter, vilket i sig är viktigt att känna till. Särskilt då idrottare har visat ambivalens inför self-compassion – inför att behandla sig själva med vänlighet och omtanke. Det finns inom idrotten, en tro på att man måste vara ”hård” mot sig själv för att för att vara motiverad och utveckla sin fulla potential (Ferguson, Kowalski, Mack & Sabiston, 2014; Sutherland et al., 2014) och att det kan uppstå motstånd inför att genomföra self-compassion övningar (Rodriguez & Ebbeck, 2015).
Några exempel på positiva effekter av self-compassion inom idrotten:
- ökat välmående hos idrottare (Ferguson et al 2014; Ferguson, Kowalski, Mack & Sabiston, 2015; Jeon, Lee & Kwon, 2016)
- ökad benägenhet att söka hjälp bland idrottare trots personliga idéer om att det är en svaghet (Wasylkiw & Clairo, 2016)
- lägre nivåer av självkritik, ältande och oro över misstag bland idrottare (Mosewich, Crocker, Kowalski & DeLongis, 2013)
Desto mer forskning är gjord på andra populationer och några av de effekter som påvisats av att träna upp sin förmåga till self-compassion är:
- minskad ångest, stress, ältande/grubblande, perfektionism och skam (Zessin, Dickhauser & Garbadee, 2015)
- ökad lycka, optimism, nyfikenhet och självförtroende (Zessin, Dickhauser & Garbadee, 2015)
- större inre motivation, önskan att lära och växa (Neff, Hseih & Dejitthirat, 2005)
Men idrottens värld, och den ännu mer tävlingsinriktade elitidrotten, är delvis en annan arena. Jag tycker att det ska bli spännande att följa vilka effekter vidare arbete med self-compassion inom idrotten kan få för idrottare och även för ledare och tränare.
Jag vill avsluta med att understryka något som Kristin Neff återkommer till (bland annat i ljudboken Self-compassion Step by Step för alla som gillar att lyssna):
De som lever och utövar self-compassion sätter höga mål, har höga ”standards” och kan absolut sträva efter att nå en hög nivå MEN den stora skillnaden är att de inte ”piskar” sig själva framåt, ältar vid misstag eller när det inte går som de tänkt. Self-compassion gör skillnad i HUR vi bemöter oss själva genom livet, som går upp och ner för oss alla.
Tips!
Nyfiken på att läsa mer om self-compassion?
På self-compassion.org hittar du grundläggande kunskap om self-compassion, boktips, videos med Kristin Neff, övningar med utförliga instruktioner och samtliga publicerade vetenskapliga artiklar om self-compassion i PDF-format, sorterade dels på områden och dels på författare. Helt enkelt, en värdefull hemsida för dig som vill läsa mer om self-compassion!
[/ihc-hide-content]
Referenser
Ferguson, L. J., Kowalski, K. C., Mack, D. E., & Sabiston, C. M. (2014). Exploring self-compassion and eudaimonic well-being in young women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 36(2), 203–216.
Ferguson, L. J., Kowalski, K. C., Mack, D. E., & Sabiston, C. M. (2015). Self-compassion and eudaimonic well-being during emotionally difficult times in sport. Journal of Happiness Studies, 16(5), 1263–1280.
Mosewich, A. D., Crocker, P. R., Kowalski, K. C., & DeLongis, A. (2013). Applying self-compassion in sport: An intervention with women athletes. Journal of Sport & Exercise Psychology, 35(5), 514–524.
Neff, K. D. (2003). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and Identity, 2(2), 85–101.
Neff, K.D., Hseih, Y., Dejitthiraty, K. (2005). Self-compassion, achievment goals, and coping with academic failure. Self and Identity 4, 263-287
Rodriguez M. & Ebbeck V. (2015) Implementing Self-compassion strategies with female college gymnasts. Journal of Sport Psychology in Action, 6 (1), 44-53.
Sutherland, L. M., Kowalski, K. C., Ferguson, L. J., Sabiston, C. M., Sedgwick, W. A.,
Zessin, U., Dickhauser, O., & Garbade, S. (2015). The relationship between self-compassion and well-being. A meta -analysis. Applied Psychology: Health and Well-being 7 (3) 340-364
